Asbest användes i stor utsträckning i svenska byggnader under stora delar av 1900-talet, ända fram till det generella asbestförbudet 1982. Vissa undantag fanns kvar till 1986. Därför kan hus som byggts eller renoverats före ungefär 1983 innehålla asbest i väldigt många olika material, och därför letar man fortfarande efter asbest före renoveringar.
I den här artikeln går vi igenom varför asbest blev ett så populärt byggmaterial, vilka asbesttyper som användes, hur användningen förändrades under årtiondena och hur husets egen bygg- och renoveringshistoria hjälper dig att bedöma var du bör leta efter asbest.
Varför blev asbest så populärt?
Asbestfibrer är starka, brinner inte och tål värme och kemikalier bra. Fibrerna var lätta att blanda in i cement, spackel, lim och plast, och de gjorde produkterna starkare och mer värmetåliga. Ordet asbest kommer från grekiskan och betyder ungefär outsläcklig. Asbest blev ett vardagligt råmaterial som användes både i villor, flerbostadshus och industri.
Eternit och andra asbestcementprodukter
Den mest kända asbestprodukten i Sverige är asbestcement, som i dagligt tal ofta kallas eternit. Asbestcement började tillverkas i början av 1900-talet, och av det gjordes bland annat takplattor, fasadskivor, väggskivor, avloppsrör och ventilationskanaler. Eternit var billigt, tåligt och lätt att montera, och därför finns det i dag på tak och fasader i många äldre hus.
Vilka asbesttyper användes?
Den vanligaste asbesttypen i byggmaterial i världen var krysotil, det vill säga vit asbest. Den användes särskilt i asbestcement, mattor, lim och spackel. I sprutad isolering och brandskydd användes även amfibolasbest som krokidolit, blå asbest, och amosit, brun asbest. Antofyllit är en annan amfibolasbest, som framför allt bröts och användes i Finland. Läs mer på sidan antofyllit och i artikeln asbest i naturen, som beskriver hur asbest bildas i berggrunden.
Användningen av asbest under olika årtionden
Indelningen nedan är ungefärlig. Samma material kunde användas länge, och en byggnad kan ha skikt från många olika årtionden.
Början av 1900-talet: värme och brand
De första asbestprodukterna i byggnader användes där man behövde tålighet mot värme och brand: asbestpapp, isoleringsmassor, snören och rörisolering kring värmeledningar och pannor. Asbestcement blev tidigt vanligt på tak och fasader.
Efter andra världskriget: nya ytskikt och lim
Från mitten av 1900-talet tillsattes asbest i allt fler ytskikt och lim. Mattlim, plastmattor, vinylplattor, kakelfix, spackel och fogmassor är typiska asbestmaterial från den här tiden.
1960- och 1970-talen: byggboomen
Under 1960- och 1970-talen byggdes det mycket i Sverige, bland annat inom miljonprogrammet åren 1965–1974. I byggnader från de här årtiondena kan asbest finnas i många olika material samtidigt, till exempel i mattlim, kakelfix, spackel, fogmassa, rörisolering och ventilationskanaler. I industribyggnader och offentliga byggnader användes också sprutad isolering och sprutat brandskydd.
Början av 1980-talet: förbudet
Ett generellt asbestförbud infördes i Sverige 1982, med vissa undantag fram till 1986. Vad årtalet betyder för den som renoverar beskrivs i artikeln när förbjöds asbest.
Efter förbudet: asbestens arv i byggnaderna
Förbudet gällde nya asbestprodukter, och material som redan fanns i byggnaderna behövde inte tas bort. Därför är asbestens historia inte över. De gamla materialen sitter fortfarande kvar i väggar, golv, tak och isoleringar, och de kommer fram när byggnader renoveras eller rivs.
Även hälsoeffekterna syns med fördröjning, eftersom asbestsjukdomar oftast visar sig först lång tid efter exponeringen. Dagens regler handlar därför om att ta reda på om det finns asbest före rivning och att rivningen görs säkert enligt Arbetsmiljöverkets regler.
Hur hjälper husets historia dig att hitta asbest?
När du vet när huset byggdes och när det har renoverats kan du bedöma vilka skikt som är från tiden före förbudet. Historien visar var det lönar sig att leta efter asbest, men bara ett prov visar om det finns asbest just i ditt material.
- Ta reda på byggåret, till exempel i husets handlingar, hos föreningen eller i kommunens bygglovsarkiv.
- Samla uppgifter om tidigare renoveringar: när badrum, kök, golv och fasad har bytts.
- Ta reda på vilka material och skikt den kommande renoveringen gäller. Under en ny yta kan det finnas gammalt lim eller spackel.
- Ta ett prov från varje material som har lagts före förbudet och som du tänker slipa, borra i eller riva. Använd engångshandskar och andningsskydd av minst klass FFP3, fukta stället, lossa en bit på ungefär 2–5 centimeter genom alla skikt, packa den i två påsar och märk dem, täck stället med tejp och torka av området med en fuktig trasa.
- Skicka proven till laboratoriet och vänta på resultatet innan du börjar riva.
Närmare anvisningar finns i artikeln hur man tar ett asbestprov. Asbestlab analyserar proven med JEOL SEM-EDS elektronmikroskop, som identifierar alla sex asbesttyper. Resultatet skickas per e-post på svenska, vanligtvis samma dag som provet kommer fram till laboratoriet. Om asbest påvisas görs rivningen av ett företag som är specialiserat på asbestsanering.
Vad kostar en asbestanalys?
Analysen kostar 39,90 € + moms per prov (50,07 € inkl. moms, finsk moms 25,5 %), och priset är detsamma för 1–100 prov. För beställningar på fler än 100 prov kan vi komma överens separat. Porto ingår inte i priset. Du kan beställa analysen på nätet, betala med kort och skicka proven med PostNord till laboratoriet i Finland.